Ska jag kalla dig förädare? Eller ska jag kalla mig själv för dåre..

Just nu mår jag så jäkla dåligt psykiskt, inombords.. jag vet inte hur bra det syns utombords, men den som borde märka det som mest märker det verkligen inte. Att alltid behöva gå med ångest och oro i kropp och själ sliter på min hälsa.
Jag kan varken sova eller fokusera mig ordentligt på mitt skolarbetet. När jag väl försöker kommunicera så bryter jag bara ihop. Jag försöker säga hur jag känner och jag försöker övertala mig själv om att allting kommer att bli bra.. men hur ska det kunna bli bra om du inte ens försöker och förstå mig? Du vill inte ens lyssna på mina ord. och väl när du lyssnar så kan du inte låta bli att bli arg. Jag klarar inte av det här. Jag vill kunna älska dig. Men jag behöver din kärlek tillbaka. Jag kan inte bara ge och ge och inte få någonting tillbaka. Jag vet inte ens om jag kan skilja på sanning eller lögn längre för hur du än säger det så får det mig aty tveka. Jag mår jätte dåligt av att skriva det här. Men detta är ända sättet för mig att tänka på någonting annat och faktiskt få mig själv att inte gråta.
Hur fan kan man få någon att må såhär dåligt utan att märka av det... 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0