Trouble...

Kanske har jag skrapat ihop små problem..men de känns som att jag är lyklig,arg,glad och ledsen samtidigt..De kan ju bero på PMS:en -som alla kvinnor får- .. 
Skolan började i tisdags..men de känns redan som att jag gått där i hundra år, tiden går så damn segt när man känner sig ensam och övergiven.. eller ja, kanske lite..och på grund av det så kan jag inte koncentrera mig på mitt arbete, faste de kommer nog tillbaka snart hoppas jag. 
idag..ja vad gjorde jag idag?.. Jag blev väckt av storasyrran vid halv tolv tiden av att hon bad mig hjälpa till och städa. inte direkt det första man vill göra när man är nyvaken, men klädde på mig och städade huset+ rummet, sedan efter det åkte jag hem till min fina, tänkte först att jag skulle stanna där till typ tio.. Men det visade sig att han skulle på en fest, så det blev inte så långsittande hos honom, men inga sura miner över det för jag älskar honom mer än allt annat i världen ändå!
-random tanke-
Undrar om jag är den ända som verkligen saknar min käresta när man lämnar honom?.. för, liksom, jag iallafall får en tom känsla i bröstet och en känsla av gråt i halsen när jag tänker på honom och han inte är jär hos mig, det är oftast då jag vill krama om honom hårt och aldrig släppa taget..fast de är ju jag, jag vet inte vad alla andra tycker om mina tråkiga tankar och allt sånt där som jag känner och tycker.
WellWell, Allt handlar ju om att stanna stark, stå på dina ben och tänka 2 sekunder innan.. tror nog att jag börja fumla för mycket med mina tankar för jag börjar förvirra mig själv också höhö..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0