allt kan förklaras, men det är svårt. 

När jag försöker förklara mig så blir det bara fel. Jag blir frustrerad i mig själlv för att varken jag eller den jag försöker förklara till blir förstådd. Jag blir alltid så frustrerad att jag börjar gråta. i know. jag är en mes, men har väl antagligen extra fyllda tårkanaler hela tiden.

Och det känns alltid som att ingen förstår mig, de blir arga och vissa ignorerar till och med mig. Det låter kul.. eller?

Hur kul är det och bli ignorerad på en skala 1-10 egentligen? inte alls om ni frågar mig... 

Hur vänder man på allt det här egentligen?

Måste jag lära mig att bita ihop, eller måste de jag pratar med sluta sätta upp en mur ?

Små steg.. men ingen framgång.

Jag skriver detta om en/flera personer specifikt. så ta inte åt dig om du inte vet vem du/ni är.